Syfte med undersökningen är att studera hur vissa läromedelsförfattare använder bilder i kapitlen om islam i läromedel för grundskolans tidigare år. Jag genomför en analys av första bilden i kapitlet och en kartläggning av resterande bilder i tre utvalda läroböcker. I min undersökning gör jag en semiologisk analys och jämförelse mellan läroböcker från 1980-, 90- och 2000-talet. I min studie av bilderna använder jag mig av semiologisk analys. Jag redogör för bildens funktion i läromedel och gör en historisk överblick av läromedelsbilden. Analysen visar på vikten av att skilja på religöst utövande och politisk Islam i bild.

Uppsatsen syftar till att utifrån receptionsstudier studera huruvida det finns en koppling mellan ungdomstidningarnaFRIDA och Veckorevyns framställning av sina omslag och tonårsflickors (i åldern 14 år och läsare av tidningarna) tolkning av respektive tidnings omslag. Utifrån tidningarnas omslag vill vi göra en Semiologisk bild- och textanalys för att undersöka hur tidningarna valt att konstruera dessa.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnlighet och manlighet i ett relationellt förhållande framställdes i reklamannonser i damtidskriften Idun under år 1940 och år 1950. Med genusbegreppet som utgångspunkt genomför jag en bildanalys med inslag av textanalys där jag använder mig av ett semiologiskt perspektiv. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det går att finna mellan de två studerade årtalen samt diskuterar i vilken grad samhällsutvecklingen och tidsandan, såsom de är återgivna i senare års undersökningar och studier, reflekteras i det aktuella källmaterialet. Min undersökning visar att kvinnlighet i hög grad kopplas till stereotypen husmodern medan manlighet i huvudsak kopplas till arbetsliv, samt under år 1940 till begrepp som är förbundna med en krigs- och nationsretorik. Både manlighet och kvinnlighet, om än kvinnlighet i högre grad, förbinds med utseendemässiga karaktärsdrag där ungdom, skönhet och ett välvårdat yttre är betonat.

Intentionen med denna uppsats var att, genom att göra en semiologisk analys av myten om samerna och deras symbiotiska förhållande till renarna, få klarhet i vilka konsekvenser denna stereotyp har, och har haft, för det samiska folket.   Undersökningen visar inte bara negativa konsekvenser, så som nedvärdering och förskjutning, utan att bilden även har en positiv sida. Idag när myten mer eller mindre avslöjat sig själv, givetvis mycket tack vare mytkonsumenternas ökade intresse och förståelse för ursprungsbefolkningar, blir stereotypen avmytifierad ? d.v.s. den blir åter en symbol för samerna och det samiska. Samerna kan nu själva, i förmedlandet av den egna historien, använda sig av bilden och medverka till att den förändras.   .

Syftet med denna studie är att undersöka förändringar av Lgr11:s kursplan i bild i jämförelse med den föregående, Lpo94. För att genomföra detta på ett tillfredsställande sätt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrån en textanalys och i den andra delen undersökt bildlärares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebär att vi använde textanalys utifrån syftet att beskriva sådana aspekter av verkligheten som är av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lärare från grundskolans åk.

Malmö högskola Medie- och kommunikationsvetenskap 180 p Sammanfattning Chamila Olofsson ?Hur görs kön?? Examensarbetets syfte är att undersöka hur kön/genus konstrueras i bild på Dagens Nyheters kultursidor. I huvudfrågan läggs särskilt fokus på intersektionalitet mellan kön/genus, klass, sexualitet, etnicitet och ålder. Undersökningen omfattar både en övergripande kvantitativ granskning och en djupgående kvalitativ analys. Utifrån ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv och med hjälp av semiologisk och retorisk bildanalys har jag granskat sex fotografiska porträttbilder.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlärares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Slutligen har även relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger på de två metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare år och därför har kursplanerna i bild, med fokus på årskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlärare som undervisar i grundskolans senare år.

För att nå betyget E i ämnet svenska behöver elever i årskurs 9 uppvisa förmågan att använda sig av enkla gestaltande beskrivningar. Genom kvalitativ textanalys av tio elevtexter undersöks hur eleverna använder sig av just gestaltande beskrivningar. En gestaltande beskrivning innebär den strategi eleverna använder sig av för att skapa en visuell bild av texten. Med en tvärvetenskaplig ansats fokuserar undersökningen på gestaltande beskrivningar av miljö, deltagande personer och synvinkel. Elevtexterna som analyserats är hämtade från det nationella provet i svenska för årskurs 9.

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen.

?Bland betygskrav och centrala innehåll?En undersökning av hur LGR-11 påverkar bedömning och undervisningens innehåll."Among rating requirements and core content"An examination of  how the LGR 11 affects the assessment and teaching content. Syftet med den här undersökningen är att få en fördjupad förståelse av innevarande kursplanen i bild och den innebörd den får i lärares dagliga arbete i bildsalen, främst när det gäller bedömning. Syftet är dessutom att undersökningen kan vara till hjälp för att säkerställa att formulera uppgifter och bedöma dem enligt Lgr11:s kursplan i bild.I undersökningen studeras vad styrdokumenten och bedömningsstöden som Skolverket gav ut i samband med sjösättningen av Lgr11 säger om hur bedömning och undervisningens innehåll ska se ut. I studien undersöks skillnaderna mellan Lpo94 och Lgr11:s kursplaner genom en jämförande textanalys och bearbetas med hjälp av litteratur inom området. Studien har inriktats på grundskolans senare år, och det är kursplanerna i bild för årskurs 7-9 har undersökts.Studiens resultat visar bland annat på att vad som ska studeras har tydligare skrivits fram i den senare kursplanen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha bild i skolan i relation till kursplanen i bild. Avsikten var att få en bild av huruvida elevernas syn på ämnet förändrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansåg som användbart i mitt framtida yrke som bildlärare då bild ofta är ett ämne som ses ner på och jag vill hitta ett bra angreppssätt för att nå eleverna. Genom att låta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle påverka elevernas attityd mot ämnet. Problemställningen berörde elevernas syn på ämnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som delades ut till tre klasser på två skolor.

Med denna uppsats undersöker jag med kvalitativ metod om, på vilket sätt och i vilken utsträckning som en svensk dagstidnings text, bild och i viss mån även omgivande komponenter samspelar. Undersökningsmaterialet består av fem nyhetsartiklar publicerade i Sydsvenska Dagbladet mellan år 2005 och 2007. Artiklarna behandlar ämnet hemlösa personer. Resultatet visar att bild och text ofta har en liknande form om man jämför bildkomposition och textdisposition. De hemlösa skildras något oftare som objekt och upplevare, både i text och i bild, medan de icke-hemlösa framställs som subjekt i bild och har i texten främst funktion som agent.

Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förändrats i läroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola. Fokus ligger på hur och varför bilden av honom har förändrats. För att få en förståelse för detta har vi även studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom. Vi har gjort en textanalys, utifrån Stefan Selanders analysmodell, av sju läroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrån Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förändrats och att den har gjort så i takt med den politiska debatten. Vi kan även se att man valt att ta upp samma händelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrån olika motiv..

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande.

Det här är en undersökning om hur skolans värdegrund idag förhåller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har växt fram före 1900-talet har vi även gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framväxt.Som metod valdes textanalys av kända utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgångspunkt i värdegrunden utifrån ett analysschema baserat på vad läroplanerna säger om värdegrunden.Slutsatsen blev att de äldre böckerna låg längre från dagens värdegrund än de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens värdegrund i böckerna..